http://tibby.blogg.se/

varsågod och kika in!

Följ, kommentera och sprid

Jag funderar på att sluta blogga ett tag, känns inte som det är någon mening med det längre. Men håll utkik, kanske börjar snart igen.

Att känna att du aldrig räcker till,

Att alltid känna sig ivägen.

Att alltid behöva göra allting rätt medan andra bara säger, det är lätt.

Inte bara säga: Fuck you, o gå din väg.

Försöker och försöker, men vägen går inte alltid rakt.

Men när det är svårt är det inte lätt!

Man vill ju aldrig vara den som gormar och svär.

Ibland är det de enda som krävs.

Sjuk - Toppen

Skulle egentligen varit med och sprungit alléåttan som va idag på 8km i skolan, men självklart så blir man förkyld och inte kan vara med... Får typ slags "anfall" ibland där jag blir jätte yr och helt borta, fick det i skolan igår så jag blev hemkörd av en lärare och sent ikväll. Det känns värre när jag sitter eller ligger ner än när jag står fast jag vågar inte stå upp för jag är ju rädd o ramla.

Det är verkligen skönt när man faktiskt får hjälp av läraren på riktigt och inte bara säger aa det är rätt, fortsätt jobba nu och sen går de, utan att dom sätter sig ner med en och går igenom det på riktigt så man verkligen får hjälp när man behöver det. Idag var väl första gången jag fick det. Men det var nog tur det, för det behövdes!

Mår inte så bra, håller på o bli sjuk.. suck. jag som hade tänkt vara med på alléåttan på onsdag, springa ca 8 km runt sjön, men nu går la inte det... Hatar o vara sjuk men det är lite mysigt ibland när man kan vara hemma och mysa. Fast då hamnar man ju efter i skolan, lagom kul.

Ska nog gå o vila snart så jag kanske mår lite bättre imorgon.

Hejhej!
Detta är lindas coola kompis.
Idag har jag och linda varit I stan och ätit subway, det blev gamla vanliga, kalkon & skinka, mums :) å nej vi åkte inte bara till stan för att äta subway, hehe ;) bye bye
Kram Alexandra <3

När man är en underbargrupp som träffas regelbundet och kul tillsammans, träffar nya vänner, får deras vänner, är det perfekt. Men tiden efter, när man skiljs åt och aldrig mer kommer träffas hela gruppen samtidigt, bara vi som det var förr, man hejar inte ens när man ser varandra längre, det är som det aldrig hände. Det fina aldrig har funnits, det känns hemskt faktiskt. 

Men jag minns alla de bra stunderna vi har haft tillsammans, det gör ni med, även fast vi inte visar det. 

Om man varit jättenära en vän, även fast man inte snackar längre och man säger hej när man träffas ute och den andra inte ens svarar som om man aldrig träffat människan förut. 

Jag önskar man kunde spola tillbaka tiden och göra om allting roligt igen, stoppa tiden ett tag och ha underbart!

Jag har fått en fråga varför jag inte har frågestund här på bloggen. Det känns lite larvigt utan ni får ställa vilka som helst frågor när som helst istället för på en viss dag och tid. Kram :)